Varningskollen presenterar
Varningsdatabasen
En sökbar databas över offentliga varningar från tillsynsmyndigheter, kompletterad med tekniska observationer, källhänvisningar och strukturerade indikatorer.
Sökbara varningar
Sök på aktörsnamn, domän, e-postadress, telefonnummer eller annan indikator.
Källa först
Varje huvudkort ska utgå från en extern varning från exempelvis Finansinspektionen eller annan identifierbar källa.
Tekniska indikatorer
Domäner, e-post, DNS-spår, webbstatus och relaterad infrastruktur struktureras för vidare kontroll.
Tydlig skillnad
Myndighetsvarningar, indikatorer i varningar och analytiska observationer ska alltid hållas isär.
Varför vi behöver förklara internet
Det finns en gammal uppskattning om att ungefär en procent av internets användare skapar innehåll medan resten främst är användare eller besökare. Den siffran säger något viktigt: internet används av nästan alla, men byggs och förstås på djupet av betydligt färre.
När frågan smalnas av till grundläggande internetinfrastruktur — att kunna förklara DNS, IP, routing, hosting, TLS/certifikat, e-postflöden och ungefär vad som händer när man skriver in en domän i webbläsaren — är en rimlig bedömning snarare omkring 0,1–0,3 procent än en procent.
Vad innebär det i praktiken?
Om världen har cirka sex miljarder internetanvändare innebär 0,1 procent ungefär sex miljoner personer som förstår grundläggande internetinfrastruktur på en förklarande nivå.
Om Sveriges internetanvändare motsvarar cirka 0,19 procent av världens internetanvändare innebär samma överslagsmodell att lite drygt 11 000 personer i Sverige skulle förstå grunderna bakom domäner, DNS, IP-adresser, hosting, TLS och e-postflöden.
Från varningslista till användbar varningsinformation
Målet med Varningsdatabasen är inte att skapa ännu en osorterad lista. Målet är att göra redan publicerade varningar mer begripliga, sökbara och praktiskt användbara.
En varning kan innehålla flera objekt: namn, alternativa namn, domäner, webbadresser, e-postadresser, telefonnummer och andra indikatorer. Genom att strukturera dessa kan besökaren snabbare förstå vad varningen avser och vilka tekniska spår som hör till.
Händelsekedjan – kortets plats i modellen
Ett bedrägeri är sällan bara en enskild händelse. Det består ofta av förberedelser, möjliggörare, själva brottet, mottagare, målvakter, mulor och efterföljande förädling av brottsvinst.
Varningsdatabasen är därför uppbyggd av kort, så att innehållet kan byggas ut modulärt över tid. Ett kort kan beskriva en aktör, ett domännamn, en metod, ett OSINT-steg eller en annan förklaringsdel.
I möjliggörarfasen finns exempelvis domännamn, webbplatser, e-post, hosting och annan teknisk infrastruktur.
Så fungerar kortmodellen
En varning från exempelvis Finansinspektionen innehåller ofta namnet på en aktör. Det kallar vi ett case-kort. Varningen kan också innehålla ett eller flera domännamn och ibland e-postadresser. Dessa granskas separat som domänkort.
1Case-kort
Case-kortet är huvudkortet för en varnad aktör eller ett varnat upplägg. Det kopplas till källan och samlar de viktigaste uppgifterna.
2Domänkort
Domänkortet beskriver ett specifikt domännamn som förekommer i varningen. Här läggs teknisk berikning: A/Host-IP, NS, MX, SSL/TLS, webbstatus och annan relevant infrastruktur.
3Brottskort
I kategorin Bedrägerimetoder beskriver vi vanliga bedrägerityper och hybrider. Dessa fungerar som brottskort eller moduskort.
4OSINT-kort
OSINT-light-biblioteket visar hur användare själva kan göra enkla kontroller av bilder, texter, domäner, annonser och andra uppgifter på internet.
Varför teknisk berikning är viktig
Domännamn och e-postadresser är ofta synliga i varningar. Men den tekniska infrastrukturen bakom dem kan visa mönster som inte syns i själva texten. Därför klär Varningsdatabasen på domäner med tekniska observationer.
Från enskilda varningar till tekniska kluster
När domäner berikas med A-, NS-, MX-, SSL/TLS- och IP-information blir det möjligt att söka efter samma tekniska värden över flera varningar. Då kan enskilda varningskort börja bilda tekniska kluster.
Det kan exempelvis handla om flera varnade domäner som använder samma namnservrar, samma e-postservrar, återkommande IP-adresser eller liknande tekniska upplägg. Det hjälper besökare och analytiker att förstå relationer, hitta mönster och ställa bättre kontrollfrågor.
Nästa steg: förstå tekniken bakom korten
Sidan Koll på internet förklarar domäner, DNS, IP, A-, NS-, MX- och SSL/TLS-poster på en grundläggande nivå.